Anteckna datum, tid, hur länge störningen pågår och vilken typ av störning det handlar om. En störningsdagbok kan vara ett bra stöd. Styrelsen bör också spara kommunikation och annan dokumentation som hör till ärendet.
Störande grannar i brf – så bör styrelsen agera
Högljudda hemmafester, stökiga tvättstugor och arga lappar i trappuppgången. Vad räknas egentligen som en störning i en bostadsrättsförening och vilket ansvar har styrelsen när grannar upplever störningar? Här går vi igenom vad ni i brf-styrelsen behöver göra, från de första klagomålen till hur ni går vidare om störningarna fortsätter.
Vad räknas som en störning i en bostadsrättsförening?
Som boende i en bostadsrättsförening behöver man acceptera vissa ljud och aktiviteter från sina grannar. Alla ljud eller beteenden som upplevs som störande är alltså inte störningar i lagens mening.
Enligt bostadsrättslagen får en boende däremot inte utsätta sina grannar för störningar som är så allvarliga att de kan vara skadliga för hälsan eller försämra bostadsmiljön på ett sätt som grannarna inte skäligen ska behöva tåla.
Det kan exempelvis handla om:
- Återkommande hög musik eller fester
- Skrik, bråk eller annat återkommande oväsen
- Störningar under sena kvällar och nätter
- Andra återkommande beteenden som påverkar grannarnas boendemiljö.
Bedömningen behöver göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Hur ofta störningen förekommer, hur länge den pågår och hur omfattande den är kan ha betydelse. Vanliga levnadsljud, som ljud från lekande barn, dammsugning eller tv, är däremot sådant som boende normalt behöver acceptera.
Att bo i en fastighet med lägenheter innebär ofta att det förekommer sk ”levnadsljud” som exempelvis barnskrik och lek. Det är inte alltid en störning i lagens mening. Om man upplever problem med störningar i sitt boende och inte märker en beteendeförändring efter att själv ha sagt till, ska styrelsen kontaktas för att vidta utredning och eventuella åtgärder och få störningarna att upphöra.
Therese af Jochnick Affärsområdeschef Juridik på SBC
Att bo i en fastighet med lägenheter innebär ofta att det förekommer sk ”levnadsljud” som exempelvis barnskrik och lek. Det är inte alltid en störning i lagens mening. Om man upplever problem med störningar i sitt boende och inte märker en beteendeförändring efter att själv ha sagt till, ska styrelsen kontaktas för att vidta utredning och eventuella åtgärder och få störningarna att upphöra.
Therese af Jochnick Affärsområdeschef Juridik på SBC
Vad har styrelsen för ansvar vid störningar?
När styrelsen får kännedom om störningar i föreningen behöver den ta uppgifterna på allvar och bedöma om det finns anledning att agera. Styrelsen ansvarar för att utreda vad som har hänt och, om störningarna är sådana att de boende inte skäligen ska behöva tåla dem, vidta åtgärder för att störningarna ska upphöra.
I vissa situationer kan det räcka att de berörda grannarna pratar med varandra och försöker lösa problemet. Men vid återkommande eller allvarligare störningar behöver styrelsen hantera frågan mer formellt. Då är det viktigt att både störningarna och de åtgärder som styrelsen vidtar dokumenteras.
Föreningens ordnings- och trivselregler kan vara ett viktigt stöd genom att tydliggöra vad som gäller i fastigheten. Reglerna ersätter däremot inte bostadsrättslagens bestämmelser om störningar.
Så hanterar styrelsen störningar – steg för steg
- Ta reda på vad som har hänt
När styrelsen får in ett klagomål behöver ni först skapa er en bild av störningen. Vad har hänt, när inträffade det och hur ofta har det förekommit? Prata med de berörda och försök få ett så tydligt underlag som möjligt. - Dokumentera störningarna
Be den som upplever störningarna att dokumentera datum, tid, hur länge störningen pågår och vad den består av. En störningsdagbok kan vara ett bra stöd. Spara också styrelsens egen dokumentation och eventuell kommunikation i ärendet. - Kontakta den som stör
Den boende behöver få veta vilka störningar som har uppmärksammats och ges möjlighet att ändra sitt beteende. Hur styrelsen bör gå vidare beror på hur allvarliga och återkommande störningarna är. - Vidta formella åtgärder om störningarna fortsätter
Om störningarna är sådana som de boende inte skäligen ska behöva tåla och de inte upphör ska föreningen gå vidare med en rättelseanmaning samt även underrätta socialnämnden.
Vad händer om störningarna fortsätter?
Om störningarna fortsätter trots att föreningen har vidtagit åtgärder kan det i vissa fall bli aktuellt att säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning. Det kan innebära att bostadsrätten tvångsförsäljs och att den boende behöver flytta.
För att föreningen ska kunna gå vidare krävs att störningarna är tillräckligt allvarliga och att rätt process har följts. Dokumentationen från tidigare störningstillfällen och de åtgärder styrelsen har vidtagit blir därför viktig.
Vid särskilt allvarliga störningar gäller delvis andra regler och föreningen kan i vissa fall agera utan att först ge bostadsrättshavaren möjlighet till rättelse. Eftersom konsekvenserna kan bli stora är det klokt att ta juridisk hjälp tidigt om ett störningsärende riskerar att gå så långt.
Frågor och svar om störningar i brf
Ta hjälp av våra jurister
Även om det inte handlar om allvarliga störningar kan det som styrelse vara en bra idé att ta in hjälp utifrån – så att ärendet hanteras rätt från början. Våra jurister har lång erfarenhet att bistå brf:er i frågor kring störningar.