SBC ekonomisk förening bildades 1921 av ett antal bostadsrättsföreningar i Stockholm. Syftet var att gemensamt påverka politikerna i en skattefråga och att gemensamt handla upp kol och koks för uppvärmningen av föreningarnas hus.
Snart efterfrågade medlemsföreningarna också andra tjänster inom områden där man tillsammans kunde spara pengar; ekonomisk och teknisk förvaltning och juridik. Fram till 1980-talet var verksamheten av ganska blygsam omfattning.
De första, som vi idag kallar bostadsrättsföreningar, hade byggt redan under slutet av 1880-talet men utan egentliga lagregler som stöd. 1911 kom den första lagen om ekonomiska föreningar och 1930 den första specialanpassade bostadsrättslagen. Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening, HSB, bildades 1923 med direkt inriktning på bostadsbyggande av delvis samma människor som några år tidigare varit med och grundat SBC.
Under 1980-talet påbörjades SBCs expansion under ledning av den nya dynamiske verkställande direktören Mirja Kvaavik Bartley. Samtidigt som antalet bostadsrätter och medlemmar ökade etablerade hon sig och organisationen som en viktig bostadspolitisk röst och motvikt i en debatt som då hade tydliga spår av 1970-talets vänstervridning. SBCs viktigaste framgång under dessa år var säkert motarbetandet av så kallade hembudsklausuler – ingen skulle få sälja sin lägenhet för mer än vad man en gång i tiden betalat för densamma.
Ett viktigt steg tog SBC 1982 då byggproduktion och bosparande till nya lägenheter startade. Det blev ytterligare ett ben i SBCs verksamhet som kom att få stor ekonomisk betydelse. Under åren har SBC byggt många lägenheter och idag har vi cirka 20 000 familjer och enskilda som sparar i någon av de fonder som SBC har i samarbete med Handelsbanken. Bygg- och projektverksamheten finns idag i ett dotterbolag, SBC Mark AB som har ett tjugotal anställda. Bosparandet drevs först i en särskild ekonomisk förening, SBC Bo som fusionerades med SBC Ek För. Idag har därför SBC Ek för två slags medlemmar: bostadsrättsföreningar och bosparare.
Under 1980 talet blev namnfrågan ett problem; Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation som organisationen hette under många år kändes tungt och missvisande.
Den första lösningen blev att helt enkelt avstå från att tyda bokstavskombinationen – det fick räcka med SBC. Men få lät sig nöjas med det svaret; bokstäverna betyder väl något? Därför ändrades namnet åter 1999, det fick bli det mer korrekt beskrivande SBC Sveriges BostadsrättsCentrum.
1990-talet innebar också en markant ökning av förvaltningsverksamheten och med det också antalet anställda. Från att ha haft ett tjugotal anställda omfattar lönelistorna drygt 200 personer på åtta kontor runt om i landet. Verksamheten var välkonsoliderad och styrelsen för SBC Ek för, som all verksamhet drevs inom vid denna tidpunkt, ställde sig frågan hur verksamheten skulle organiseras för att kunna expandera på bästa sätt.
Resultatet blev att all verksamhet som finansieras direkt av kunder; ekonomisk och teknisk förvaltning, juridiska tjänster och bostadsbyggande förs till ett helägt aktiebolag; SBC Sveriges Bostadsrättscentrum AB. 2004 börsnoterades detta bolag efter att SBC Ek för sålde ungefär hälften av aktierna till bostadsrättsföreningar och bosparare.
Den klassiska verksamheten inom medlemsorganisationen SBC, eller som vi numera kallas, Bostadsrättsorganisationen SBC; intressebevakning, utbildning och kursverksamhet, information och politikerpåverkan finns naturligtvis kvar inom SBC Ek för. SBC Ek för är också huvudägare till det börsnoterade bolaget SBC. I anslutning till börsnoteringen bildades också Stiftelsen SBC som förutom att de äger aktier i SBC AB också delar ut stipendier om bostadsrättsfrågor.
Under de senaste åren har medlemsantalet i bostadsrättsorganisationen SBC vuxit ordentligt, med cirka 6 000 bostadsrättsföreningar som medlemmar är SBC idag den största organisationen inom bostadsrättsområdet.
De två huvudorganisationerna har alltmer separerat sina verksamheter. Inte minst av etiska skäl är detta viktigt. För börsföretag gäller att alla ägare enbart ska delges samma information samtidigt och därför har Bolaget och Bostadsrättsorganisationen idag skilda lokaler.
Ingen ska heller ens kunna misstänka att intresseorganisationen inte bekämpar krångliga regler med full kraft – trots att krångliga regler ökar intäktsmöjligheterna inom förvaltningsbranschen.
Idag betjänas 20 000 bosparare av SBC, 3 000 är kunder hos SBC och 6 000 olika styrelser i bostadsrättsföreningar rådgör med SBC, trots att SBC i dessa fall är olika organisationer, men som alla arbetar för bostadsrättens sak.